Aktuellt & press

Betydelsen av ett fortsatt lagstadgat krav på god försäkringsförmedlingssed

Kommentar till webbpublicering: Längst ner på sidan finns originalbrevet som pdf inkl. de bilagor som refereras till i texten. För webbformatering och länkar i text ansvarar InsureSec med reservation för eventuella skrivfel. Vänligen rapportera eventuella skrivfel eller brutna länkar till InsureSecs kansli (info@insuresec.se).

 

Stockholm 2016-12-21

Finansdepartementet
Finansmarknadsavdelningen
Departementssekreterare Peter Sjöberg
Regeringskansliet
103 33 Stockholm

God försäkringsförmedlingssed

Jag refererar till vårt telefonsamtal den 5 december och vår mejlkorrespondens den 6 december 2016.

Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd (Disciplinnämnden) uppskattar möjligheten att få lämna synpunkter på ett par av de frågeställningar som övervägs av Finansdepartement inom ramen för genomförandet av direktiv 2016/97 (Försäkringsdistributionsdirektivet, IDD). Nedan kommer jag att redogöra för Disciplinnämndens uppfattning om betydelsen av att god försäkringsförmedlingssed fortsatt ska vara ett lagreglerat krav.

Kravet på god försäkringsförmedlingssed

Av förarbetena till lagen (2005:405) om försäkringsförmedling (LFF) framgår (prop. 2004/05:133) att en rad frågor som avser försäkringsförmedling är av sådan art att de i första hand bör lösas inom ramen för en regel om god försäkringsförmedlingssed. Som exempel kan nämnas frågorna om den närmare innebörden av

  • hanteringen av en förmedlares olika roller, tex. vid opartisk analys (ses. 44)
  • informationskraven (ses. 87 och 89)
  • omsorgsplikten (ses. 99)
  • anpassningsplikten (ses. 99) och
  • avrådningsplikten (ses. 101)

Det finns flera anledningar till att den närmare regleringen av dessa och andra liknande frågor inte bör ske i lagtext. Huvudsakligen beror det på att de övergripande normer som bör gälla måste kunna ändras över tiden och anpassas till olika typer av försäkringsförmedlare och olika typer av verksamheter (se prop. 2004/05:133 s. 98). IDD är en i hög grad principbaserad rättsakt. Enligt Disciplinnämndens bedömning bör därför behovet av en regel om god försäkringsförmedlingssed rimligen kvarstå även vid ett genomförande av IDD.

Innebörden av god försäkringsförmedlingssed

Av förarbetena till LFF framgår (prop. 2004/05:133 s. 99) att "god sed är ett dynamiskt begrepp som ändras över tiden. Dess innebörd får bero av utvecklingen i branschen, branschorganens riktlinjer och rekommendationer till sina medlemmar, överenskommelser mellan branschorgan och berörda myndigheter, allmänna råd från berörda myndigheter samt avgöranden hos Finansinspektionen, domstolar samt organ för utomrättslig tvistlösning."

InsureSec AB:s (InsureSec) regelverk är individuellt avtalsbaserat och intar således en högre normativ nivå än "riktlinjer och rekommendationer". Om graden av anslutning till InsureSec är tillräckligt hög, utgör InsureSecs regelverk, däribland Disciplinnämndens beslut, god sed för försäkringsförmedlare.

För närvarande (27 oktober 2016) uppskattar InsureSec att över 95 % av alla livförsäkringsförmedlare utanför banksektorn och 58 % av alla sakförsäkringsförmedlare är anslutna till InsureSec. InsureSecs uppskattning baseras visserligen på Finansinspektionens och Bolagsverkets register, men det är ändå svårt att med säkerhet säga hur många förmedlare som faktiskt är verksamma i branschen.

InsureSecs regelverk bifogas, Bilaga 1.

Disciplinnämndens utveckling av god försäkringsförmedlingssed

Sedan verksamhetsstarten i oktober 2013 har Disciplinnämnden haft anledning att bidra till utvecklingen av god försäkringsförmedlingssed genom beslut i ett tiotal disciplinärenden. Vidare har Disciplinnämnden gjort fyra vägledande uttalanden;

  1. Rådgivning och marknadsföring (Uttalande 2014:1)
  2. Dokumentation (Uttalande 2014:4)
  3. Opartisk analys (Uttalande 2015:1)
  4. Interna regelverk och anställdas egna värdepappersaffärer (Uttalande 2016:6)

Följande utgör exempel på frågor som Disciplinnämnden har behandlat

  • Vad är skillnaden mellan "rådgivning" och "marknadsföring"? (Uttalande 2014:1)
  • Vad innebär kravet på att dokumentation ska anpassas efter omständigheterna? (Uttalande 2014:4)
  • Vad ska iakttas vid dokumentation av ny kund? (Uttalande 2014:4)
  • Vad ska iakttas vid dokumentation av redan känd kund? (Uttalande 2014:4)
  • Hur ska dokumentation arkiveras? (Beslut 2015:2)
  • När och hur kan man använda sig av standardiserade dokumentationslösningar? (Uttalande 2014:4)
  • Vad är "opartisk analys"? (Uttalande 2015:1)
  • När och hur får man använda beteckningen opartisk analys? (Uttalande 2015:1)
  • Vad är ett tillräckligt antal produkter för opartisk analys? (Uttalande 2015:1)
  • Vad är en tillåten begränsning av urvalet för opartisk analys? (Uttalande 2015:1)
  • Hur ska förköpsinformation utformas vid opartisk analys? (Uttalande 2015:1)
  • Hur ska provision hanteras för att inte äventyra en opartisk analys? (Uttalande 2015:1)
  • När och hur får man använda begrepp som kan förväxlas med opartisk analys, t.ex. "oberoende"? (Uttalande 2015:1)
  • Vad ska en förmedlare iaktta vid förmedling till särskilt utsatta personer? (Beslut 2015:2)
  • Vilken skyldighet har en förmedlare gentemot andra självregleringsorgan? (Beslut 2016:1)
  • Vilken skyldighet har en förmedlare att följa interna regler? (Uttalande 2016:6)
  • Hur ska en förmedlare hantera egna värdepappersaffärer? (Uttalande 2016:6)
  • Vilket ansvar har en förmedlare vid outsourcing? (Beslut 2016:7)
  • När får man inte kontakta en presumtiv kund? (Beslut 2016:1)

En kortfattad sammanställning över Disciplinnämndens viktigaste beslut bifogas, Bilaga 2.

Genom Disciplinnämndens arbete har många frågor avseende god försäkringsförmedlingssed fått en tydlig konkretion, särskilt mot bakgrund av att regleringen på området av naturliga skäl innehåller ett flertal krav på försäkringsförmedlingsverksamhet som till sin natur behöver vara av mer generell karaktär.

Vikten av att god försäkringsförmedlingssed är ett lagstadgat krav

I Finansdepartementets promemoria "Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling" (Ds 2014:22) ("Promemorian"), skriver Finansdepartementet bl.a. (s. 67 f.) "Det är positivt att försäkringsförmedlare själva arbetar för att öka förtroendet för marknaden och graden av regelefterlevnad. Emellertid kan det antas att de försäkringsförmedlare som är ansvariga för de allvarligaste regelöverträdelserna inte är samma förmedlare som är delaktiga i självregleringen av branschen."

Finansdepartementet synes ha utgått från att försäkringsförmedlarnas självreglering endast skulle ha rättslig effekt för de förmedlare "som är delaktiga i självregleringen". Enligt 5 kap. 4 § första stycket LFF ska dock alla försäkringsförmedlare iaktta god försäkringsförmedlingssed. Vidare, eftersom kravet på god försäkringsförmedlingssed är lagreglerat, omfattas god försäkringsförmedlingssed av Finansinspektionens tillsyn.

Erfarenheten från tillämpningen av LFF visar att det finns betydande svårigheter med att utöva myndighetstillsyn över försäkringsförmedlare. Alla svårigheter som är förknippade med offentlig tillsyn kan inte lösas lagstiftningsvägen. Mot bakgrund av den ovan nämnda stora anslutningen till InsureSec, och med beaktande av att det är ett lagstadgat krav för alla försäkringsförmedlare att iaktta god försäkringsförmedlingssed, utgör InsureSecs regelverk och Disciplinnämndens beslut god försäkringsförmedlingssed för alla förmedlare utanför banksektorn, vare sig de är "delaktiga i självregleringen" eller inte. Därmed kommer Disciplinnämndens utveckling av god försäkringsförmedlingssed och InsureSecs tillsyn av förmedlarnas iakttagande av denna sed, att bidra till och komplettera Finansinspektionens tillsyn.

Enligt Disciplinnämndens uppfattning utgör de ovan nämnda förhållandena starka skäl för att en regel om god försäkringsförmedlingssed bör kvarstå vid ett genomförande av IDO.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är Disciplinnämndens uppfattning att

  • IDD är en i hög grad principbaserad rättsakt. Övergripande normer måste kunna ändras över tiden och anpassas till olika typer av försäkringsförmedlare och olika typer av verksamheter. Ett stort antal frågor som avser försäkringsförmedling bör därför fortsatt i första hand lösas inom ramen för en regel om god försäkringsförmedlingssed.
  • Genom Disciplinnämndens arbete har många frågor avseende god försäkringsförmedlingssed fått en tydlig konkretion.
  • Graden av anslutning till InsureSec är så hög att InsureSecs regelverk, däribland Disciplinnämndens beslut, utgör god försäkringsförmedlingssed för försäkringsförmedlare utanför banksektorn.
  • Enligt 5 kap. 4 § första stycket LFF ska alla försäkringsförmedlare iaktta god försäkringsförmedlingssed. InsureSecs regelverk, däribland Disciplinnämndens beslut, utgör således god sed för alla försäkringsförmedlare utanför banksektorn, vare sig dessa är anslutna till InsureSec eller inte.
  • All offentlig tillsyn är förknippad med svårigheter som inte till fullo kan lösas genom lagstiftning. Disciplinnämndens utveckling av god försäkringsförmedlingssed och InsureSecs tillsyn av förmedlarnas iakttagande av denna sed, bidrar till och kompletterar Finansinspektionens tillsyn.
  • De ovan nämnda förhållandena utgör starka skäl för att en regel om god försäkringsförmedlingssed bör kvarstå vid ett genomförande av IDD.

 

Vänliga hälsningar,

Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd

 

Per Johan Eckerberg, ordförande

DN_Brev20161221-God försäkringsförmedlingssed.pdf   (1180 kB)

 

← Tillbaka

LG
MD
SM
XS